En ängel på min axel

Jag har vart så arg , så arg på dig för allt du har gjort mot mig.

Jag undrar om du vet om min smärta eller förtränger du allt som hänt?

Du har fått mig att känna mig som en oälskad trasdocka man kan sparka och spotta på och du har kommit undan med alla dina vidriga handlingar. Jag undrar om du mått det minsta illa över allt som hänt?

Har aldrig fått en endaste ursäkt.

Du kommer aldrig få veta vilka käppar du satt i mitt hjul. Att jag måste kämpa varje dag för att intala mig själv att jag är värd att älskas och må bra.

Jag hade lika gärna kunnat gett upp hoppet och bedövat mig med droger eller kriminalitet. Som tur är har jag alltid känt en ängel på min axel som räddat mig och gett mig styrkan. Kanske det är min biologiska mamma som fanns där när du inte gjorde det. Min ängel i himlen.

Jag är inte arg längre , jag tycker synd om dig för att du drivit bort dom enda som kanske kunde ha älskat dig precis som du är. Men du gav oss aldrig chansen. Du dödade det lilla av förtroende för andra som fanns. Du befläckade våra rena barnasjälar och ersatte det med misstänksamhet, osäkerhet, smärta och sorg.

"Din dotter Martina "